recensioner av zombiefilm på svenska - zombie movie reviews in Swedish

Dawn of the Dead (1978)

George A Romero (regi, manus), Dario Argento (produktion, manus), Tom Savini (makeup-effekter), m fl

  • officiell uppföljare till Night of the Living Dead (1968) och den andra delen i The Dead-serien
  • det finns mängder av olika klippningar med olika längd och soundtrack (den här recensionen baseras på olika s k Theatrical Cut-versioner)
  • det finns även en nyfilmatisering från 2004 som endast är löst baserad på originalmanuset
De döda har vaknat med en hunger efter varmt människokött och samhället hotar att kollapsa. Fyra personer flyr storstaden och lyckas hitta en tillfällig fristad på en övergiven stormarknad. Gömstället visar sig dock vara ett paradis - eller ett fängelse. Det visar sig också att det inte bara är de levande döda som också vill ta del av det goda livet.

Denna fristående uppföljare till Night of the Living Dead (1968) utspelar sig mitt under samhällets kollaps och ger en inblick i hur främst det civila samhället försöker hantera situationen. Det är en utpräglad survival horror-film även om det inte främst är de levande döda som utgör hotet. Temat är människans egoism och oförmåga att samarbeta liksom hur känslor förhindrar henne från att agera logiskt. Även kritik mot kommersialismen och konsumtionskulturen har en central plats i filmen.

De levande döda är av det mer korkade, långsamma och även inkompetenta slaget, och utgör i sig inte ett omedelbart hot mot en frisk och fullt sansad människa. Endast i enorma antal utgör de ett direkt fysiskt hot, men är inte ens då oövervinneliga. De tas av daga tämligen enkelt genom att man skadar hjärnan. Det enda som talar för deras fördel är deras enorma och ständigt ökande antal, tillsammans med ett primitivt flockbeteende. De äter vidare endast levande kött, men då de är döda saknar de både näringsupptagningsförmåga och något egentligt energibehov. Vidare attackerar de främst genom att bitas och försöker varken använda tillhyggen eller strypa sina offer.

Dessvärre skiljer sig filmen på flera punkter från de övriga delarna i The Dead-serien. Filmen utspelar sig alltså i slutet av 1970-talet med mängder av tidstypiska företeelser, liksom själva konceptet bakom de levande döda skiljer sig något från både föregångaren och från filmens egna uppföljare. Filmens enda egentliga svaghether är egentligen att många skådespelare uppenbart inte är proffs samt att marodörerna i filmens senare del känns aningen löjeväckande. Slutet skär sig också med resten av filmen och får en större betoning på action och omotiverade gore-scener för effekternas egen skull. I övrigt känns själva slutscenen lite halvhjärtad, och faktum är också att det ursprungliga slutet ströks under arbetets gång.

Ett sant mästerverk i genren samt en kultklassiker som måste upplevas. Om och om igen.
(Se även kommentarer nedan för uppgifter om olika versioner av filmen.)

1 kommentar:

Fläskätaren sa...

Kommentarer om olika versioner:

Theatrical Cut (ursprungliga bioversionen) är troligen den bästa versionen som släppts men däremot inte den längsta. Viss betoning på humor.

Theatrical Cut (Anchor Bay-nyutgåva) är en förlängd versionen av den urspungliga bioversionen (ovan) som dock saknar vissa scener. Något mer actionorienterad och möjligen också bitvis svårare att förstå.