recensioner av zombiefilm på svenska - zombie movie reviews in Swedish

I Am Legend (2007)

Francis Lawrence (regi), Akiva Goldsman (manus, produktion), m fl
  • manuset baseras på filmen The Omega Man (1971) samt på romanen I Am Legend av Richard Matheson
Det har gått tusen dagar sedan virusutbrottet som fick den mänskliga civilisationen att gå under. I dess ställe finns nu blodtörstiga nattlevande mutanter, de rester av mänskligheten som inte dukade under för viruset. Robert Neville är den militära forskare som världen satte sitt hopp till efter utbrottet, och tack vare en medfödd immunitet är han ensam kvar. Tillsammans med sin trogna hund Samantha har han inte bara lyckats överleva i ett öde New York, utan försöker såväl finna andra överlevare som ett sätt att omvända processen. Hittills utan framgång.

Denna tredje filmatisering av romanen I Am Legend av Richard Matheson är utan tvekan den mest välgjorda och även påkostade. (Därmed inte sagt att det är den trognaste adaptionen, men det kan undertecknad egentligen inte uttala sig om.) Filmens första del är också mycket stämningsfull men sedan introduceras allt fler action- och skräckelement, vilka dessvärre inte riktigt lever upp till filmens potential i övrigt. Själva slutet bär också en tydlig Hollywood-prägel och enligt ryktet skall denna ha filmats om i elfte timmen, inför filmpremiären. Tyvärr förtar slutet också den egentliga meningen hos titelns "legend", vilket är synd.

Vampyrerna, eller vad man nu skall kalla dem, verkar i alla fall livnära sig på blod, liksom de är känsliga för starkt ljus (speciellt ultraviolett ljus). De har snarare utvecklats till någon sorts hyperaggressiva supermänniskor, och den förvildade ytan till trots verkar de ha skapat sig ett slags samhälle eller kollektiv. Orsaken till mutationen är hur som helst ett genetiskt manipulerat virus, som bland annat sprids via bett. (Det är lite otydligt om viruset verkligen är luftburet, för även om djur kan smittas så verkar det höra till ovanligheterna.)

Till skillnad från The Last Man on Earth (1964) och The Omega Man (1971) är detta inte någon B-produktion, även om det alltså rör sig om en actionfilm med inslag av såväl skräck som SF. Å ena sidan är filmen ett gripande drama om ensamhet, skuld och hopp, som står och faller med huvudrollen. Å andra sidan är det en fartfylld actionfilm som står och faller med de digitala specialeffekterna, däribland själva vampyr-mutanterna. Det förstnämnda förringas dock inte av ett det andra är allt annat än trovärdigt, även om actionsekvenserna knappast hade kunnat göras lika spektakulära med hjälp av stuntmän i latexdräkter. Det filmen i slutändan vinner på, förutom skådespelarinsatserna, är de fantastiska miljöerna. (Det har inte heller skadat slutresultatet att filmmakarna fått hjälp av det amerikanska försvaret med såväl manskap som materiel.)

Den mest välgjorda filmadaptionen av romanen med samma namn. Välspelad, spännande och med spektakulära specialeffekter, även om de sistnämnda samtidigt är filmens stora svaghet.

Inga kommentarer: