Reese Eveneshen (regi, manus, produktion m m), m fl
Jack har en dålig dag. Han har försovit sig, bråkat med sin syster och en nära vän har blivit biten av någon obehaglig människa. Dagen blir dock bara värre när han får reda på att en exflickvän avlidit, och när han besöker hennes grav blir han själv anfallen. Han flyr för att upptäcka att hans kompis lämnat honom i sticket. Han tar tillflykt i ett begravningskapell för att ta hand om sin skada, bara för att bevittna hur en anställd blir angripen av vad som förefaller vara en enarmad kannibal! Dagen är dock forfarande ung och kvällen kommer att bli ännu värre.
Denna kanadensiska så kallade nyfilmatisering av zombiefilms-klassikern framför alla andra, Night of the Living Dead (1968) av George A Romero, är i själva verket inte någon ny version av nämnda film. Det rör sig istället om en helt annan historia med helt andra roller, varför titeln bara känns missvisande. Själva upplägget, alltså att fokusera på de överlevande istället för de levande döda, är kanske inte nytt i sig, men det är heller ingenting fel på idéen som sådan. Detta, liksom bristen på spekulativa gore-effekter, är i själva verket det som filmen främst har gemensamt med förlagan. Det ursprungliga manuset lär endast ha varit inspirerat av Romeros film, som så många andra zombiefilmer, men denna skall alltså ha skrivits om för att kunna begagna sig av Romeros klassiska titel. Filmen har därmed fått en del kopplingar till originalet, liksom Romero tackas uttryckligen för stoffet, men som en nyfilmatisering bidrar den däremot inte med någonting intressant till originalet.
De levande döda känns i största allmänhet kompatibla med Romeros originalkoncept från The Dead-serien. Därför förtjänar de inte heller någon närmare beskrivning här. Faktum är att filmen mycket väl fungerar som en parallell handling till händelserna i Night of the Living Dead (1968), om man bortser ifrån det faktum att denna historia utspelar sig knappt 40 år senare. Filmen lyckas också hjälpligt med konststycket att ge sken av en pågående zombie-apokalyps av globala mått, även om de i sammanhanget obligatoriska teve-sändningarna knappast känns trovärdiga. Zombie-scenerna är också ojämna liksom makeup-effekterna är sparsmakade.
Själva manuset är uppbyggt kring en mängd tillbakablickar och handlingen kan vara aningen förvirrande ibland. Fokus ligger som sagt på rollfigurerna, varför mycket hänger på den ganska unga rollbesättningen. Den omfattande dialogen är dock hyfsat välskriven och de flesta skådespelare i den snålt tilltagna rollbesättningen gör hyfsat ifrån sig. Det är hur som helst uppenbart att det handlar om en ren amatörproduktion, men också att filmens upphovsman har någon form av talang. Det riktiga bottennappet är förresten en filmsekvens från det pågående Irak-kriget som skall föreställa arkivmaterial från den pågående apokalypsen, även om det mycket väl också kan vara ett medvetet politiskt ställningstagande. Filmen är också i kortaste laget för att vara en långfilm, men med tanke på pratigheten känns den absolut inte för kort.
En helt onödig nyfilmatisering av den första riktiga zombiefilmen. Som zombiefilm är den dock helt ok men absolut inte anmärkningsvärd på något vis.
programförklaring
prenumerera
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar