The Revenge of the Living Dead (1987)

Pierre B Reinhard (regi), Benoît Lestang (specialeffekter), m fl

• flera olika klippningar av filmen har varit tillgängliga genom åren och denna recension utgår ifrån en engelsk-dubbad förlängd tysk utgåva med en utökad alternativ slutscen

Det multinationella kemiteknik-företaget OKF har drabbats av en miljöskandal i Frankrike. Tre stycken anställda, alla unga kvinnor, har avlidit av vad som förefaller vara miljögifter i mjölkprodukter, och en intern utredning inleds vid sidan av den officiella polisutredningen. Snart uppdagas ett försök till utpressning liksom att chefen för den franska divisionen har låtit dumpa giftigt avfall olagligt. Den giftiga substansen har rättare sagt dumpats på den lokala kyrkogården, där kropparna av de avlidna kvinnorna ligger i vila. Som genom ett kemiskt nyck vaknar de tidigare vackra unga kvinnorna upp för att hämnas!

Originaltiteln till denna franska exploitation-film är La revanche des mortes vivantes men filmen har trots detta ingenting gemensamt med La Morte Vivante (1982). Filmen marknadsfördes visst som extremt grov på sin tid (man vädjar t o m till tittaren att inte rekommendera filmen till andra) och i detta hänseende håller den måhända än idag. Det är alltså gott om såväl nakenhet och sex, som våld och även en del ganska hårresande gore. I huvudrollen återfinns en allt annat än sympatisk femme fatale och det bästa man kan säga om handlingen är nog att det finns mycket av den varan.

De levande döda kvinnorna reser sig ur sina gravar för att kräva hämnd på företaget som orsakat deras död – samt återvänder till kyrkogården efter uträttat värv. De arbetar i grupp och verkar åtminstone inte äta av sina offer. Däremot kan de lösa problem, köra bil, simma, och till och med begå våldtäkt! Makeup-effekterna består i stort sett av groteska gummimasker – och i det alternativa slutet tar skådespelerskorna av sig dessa för att avslöja att alltsammans enbart var en bluff! (Detta gäller dock inte originalversionen.)

Med hänsyn till att regissören till vardags spelat in mjukporr känns filmen faktiskt hyfsat välgjord, och har inte heller åldrats alltför illa. Dubbningen (speciellt på engelska) gör det svårt att över huvud taget bedöma skådespelarinsatserna, men nivån känns ändå en snäpp över gamla porrfilmer. Även om handlingen är väldigt långsökt, även för en B-film, är sexscenerna åtminstone mer eller mindre motiverade i ett i övrigt ogenomtänkt manus. Klippningsarbetet tar för övrigt inte speciellt mycket hänsyn till kontinuitet.

En B-film med mycket naket och en del gore som lyckas chocka än idag. Endast för exploitation-fantaster - och inget för zombiefilms-älskare.