recensioner av zombiefilm på svenska - zombie movie reviews in Swedish

Dance of the Dead (2008)

Gregg Bishop (regi, produktion, m m), Joe Ballarini (manus), m fl

Det är äntligen dags för den stora skolbalen på Cosa High och eleverna är fullt upptagna med förberedelserna. Förutom de impopulära ungdomarna då, som antingen inte har något dejt eller som bara tycker att hela tillställningen är töntig. SF-klubben tänker i alla fall tillbringa kvällen på den lokala kyrkogården – för att mäta paranormal aktivitet. Jimmy, klassens clown, står däremot utan dejt då hans flickvän Lindsay valt att gå med en annan kavaljer. Han låter dock inte det hindra honom – tills hans chef tvingar honom att jobba. Och just det, de döda har precis vaknat och är på väg till skolan där buffén står framdukad! Det visar sig att de enda som kan rädda hela årskursen – och hela staden för den delen – är ungdomarna som inte gick på skolbalen.

Denna lågbudget-B-film är egentligen inte så mycket en zombiefilm som det är en renodlad skräck-komedi. Själva handlingen är knappast originell utan består i stort sett av element som har lånats från 1980-talsklassiker som The Return of the Living Dead (1985) och Night of the Creeps (1986), men även grundidéen från Dellamorte Dellamore (1994) har med framgång återvunnits. Det rör sig samtidigt om en tämligen lyckad ungdomskomedi i high school-miljö, då de arketypiska rollerna är såväl mångbottnade som de är välspelade, och då dialogen är rolig och skämten träffsäkra. Det levande döda inslaget står förvisso i centrum för handlingen men det är tydligt att vare sig manusförfattaren eller regissören har grävt sig ned alltför djupt i George A Romeros verk – vilket faktiskt kan kännas befriande. Allt sammantaget känns filmen förvånande fräsch och innovativ, trots att man egentligen redan sett allting tidigare. Gore-effekterna för tankarna till splatterfilm då det egentligen är ont om realistisk våld och annat äckel. Filmmakarna har istället satsat sin specieleffekts-budget på galna upptåg vars like aldrig tidigare skådats. (En av höjdpunkterna är till exempel ett par zombie-ungdomar som älskar passionerat som bara ett par människoätare kan!) Soundtracket är också väldigt bra och känns lagom 1980-talsnostalgiskt utan att för den sakens skull bli retro.

De levande döda bär stora likheter med de kemiskt återuppväckta liken i The Return of the Living Dead (1985), och här är det istället miljögifter från det lokala kraftverket som står bakom utbrottet. I början av filmen ropar de till och med efter hjärnsubstans men senare i filmen verkar de vara mindre kräsna människoätare. Över huvud taget känns konceptet inte helt genomtänkt, utan det finns gott om undantag och avvikelser. I likhet med förlagan får man också se reanimerade djurkadaver, även om tillståndet här är smittsamt och zombierna angriper även djur. Ibland trotsar zombierna till och med naturlagarna, som när de fullkomligt flyger upp ur sina gravar! De levande döda har också en stor svaghet, som dock inte avslöjas i den här recensionen.

Produktionen får anses mycket välgjord och den förmodat snåla budgeten märks verkligen inte i slutresultatet. Det är faktiskt ett smärre under att filmen inte gått upp på biograferna! Makeup-effekter ger exempelvis ett påkostat intryck och även om filmen är inspelad med digital teknologi så lyser datorskapade specialeffekter med sin frånvaro. Manuset lider dock emellanåt av haltande logik och dialogen är också ibland allt annat än genomtänkt. Det finns också flera exempel på självmotsägelser, liksom klippningen ibland kan vara aningen förvirrande. Casting och skådespeleri är dock klockrent och ett stort plus är att ungdomarna (med ett undantag) faktiskt spelas av ungdomar. Budskapet skulle kunna vara att ingen är en loser bara för att man inte passar in i ett sammanhang, exempelvis i skolan, utan att man antingen kan växa med uppgiften, eller så får man tillfälle att visa vad man går för när man hamnar i sitt rätta element. Eller nåt.

En mycket underhållande zombie-komedi av gammalt snitt. En av de bättre – om inte den bästa – i sitt slag!

Inga kommentarer: