recensioner av zombiefilm på svenska - zombie movie reviews in Swedish

Night of the Living Dead (1968)

George A Romero (regi, manus), John A Russo (manus), m fl

  • första delen i den så kallade The Dead-serien av samme regissör
  • ursprungligen skulle filmen spelas in i färg men blev istället svartvit av kostnadsskäl, men filmen existerar även flera färglaggda (koloriserade) utgåvor
  • filmen har getts ut flera digitalt restaurerade utgåvor
  • 1999 utgavs dessutom den digitalt restaurerade samt omklippta och förlängda så kallade 30th Anniversary Edition av John A Russo
  • filmen omfilmatiserades 1990 (i färg) under samma titel och ytterligare en nyfilmatisering (under namnet Night of the Living Dead 3D) är på gång i skrivande stund
  • de båda manusförfattarna George A Romero samt John A Russo har mindre roller i filmen
Över stora delar av USA vaknar de döda av en okänd anledning upp och angriper de levande. På en liten ort utanför Pittsburg söker en grupp främlingar skydd på en bondgård, medan de levande döda utanför blir allt fler. Natten faller över gården och man barrikaderar sig i det övergivna huset för att kunna planera sin flykt. Interna motsättningar bland överlevarna visar sig dock utgöra ett lika stort hot som de levande döda utanför.

Denna zombiefilms-klassiker framför alla andra är i princip en nollbudgetproduktion gjord av glada amatörer, och varken dialogen eller skådespelarinsatserna håller hela vägen ut. Själva idéen och handlingen har dock klarat sig utmärkt genom åren, liksom manuset och regin håller en förhållandevis hög standard. Därmed visar slutresultatet att det enda man egentligen behöver för att göra en bra film är ren och skär talang. Förutom att ge upphov till den moderna skräckfilmen var den också banbrytande genom att ha en svart huvudrollsinnehavare - som dessutom tilläts bära hand på de vita rollfigurerna! Samtliga kvinnor i handlingen är däremot menlösa – helt i tidens anda, någonting som också skiljer originalet från den mer moderna nyfilmatiseringen från 1990 (se även ovan).

Filmen ansågs vara väldigt blodig och hemsk för sin tid, även om få antagligen idag skulle höja på ögonbrynen för vare sig gore-inslagen eller bli imponerade av makeup-effekterna i sig. Jämfört med sina mer sentida efterföljare är filmen rent av minimalistisk när det kommer till den gore som sedermera blev utmärkande för genren. Filmen fungerar också mycket tack vare att filmmakarna haft vett nog att inte försöka göra någonting som den extremt snåla budgeten egentligen inte tillåter.

De levande döda framträder här i sin ursprungliga skepnad och konceptet är kanske inte helt genomtänkt eller färdigutvecklat ännu. De vaknar hur som helst till liv av en okänd anledning och attackerar de levande för att döda och äta dem, liksom de varken är speciellt starka, snabba eller intelligenta. Däremot använder de sig av tillhyggen av olika slag i större utsträckning än i uppföljarna, liksom de uppenbarligen även ger sig på djur. Även om ingen definitiv förklaring till fenomenet ges så lanseras en möjlig teori som omfattar en rymdsond samt strålning som orsakar någon form av mutation. Detta uppslag har dock åldrats ganska dåligt och har inte heller tagits fasta på i de officiella uppföljarna i The Dead-trilogin.

Även om filmen idag kan kännas omodern så är det inte svårt att inse dess betydelse för främst skräckfilmen och inte minst survival horror-genren. Till skillnad från många andra skräck- och science fiction-filmer från samma tid så är handlingen tidlös och känns fortfarande engagerande. Och tack vare att den är svartvit fungerar även de högst sparsamma makeup-effekterna tillfredsställande, liksom filmen på sätt och vis känns extra mörk och otäck. Slutet är dessutom mycket oväntat och annorlunda, och man kan bara spekulera kring vilka reaktioner de rasistiska undertonerna kan ha gett upphov till i 1960-talets USA.

Ett stycke filmhistoria som inte bör missas av någon, och ett måste för den som tror sig veta någonting om zombiefilmer som genre eller om survival horror.
(Se även kommentarer nedan för uppgifter för olika versioner av filmen.)

1 kommentar:

Fläskätaren sa...

Kommentarer om olika versioner:

Originalversionen är grovkornig och har en ganska dålig bildkvalitet. Den är däremot public domain och bör vara tillgänglig via exempelvis bibliotek.

Koloriserade versionen (Hal Roach Studios) utgörs av originalversionen som dock är färglagd i efterhand, med ett väldigt blandat resultat. De levande döda har exempelvis fått grönaktig hudfärg liksom eld och flammor inte fungerar tillfredsställande. Emellanåt ser filmer nästan animerad ut och rekommenderas inte.

Digitalt restaurerad versionen (från 1999) har en bättre bildkvalitet och finns även på DVD. (Den svenska utgåvan av filmen är dock i själva verket 30th Anniversary Edition, se nedan.) Det finns även en digitalt restaurerad utgåva från 2002.

30th Anniversary Edition (utgiven av John A Russo) är i själva verket en omklippning av den digitalt restaurerade versionen (ovan), med en helt ny inledning och mängder av nyfilmade (dåliga) scener. Även soundtracket är nyproducerat. Resultatet är rena våldtäkten på originalet och syftet är alltså att skapa den första delen i en helt ny filmserie. En före detta seriemördare som introduceras som zombie förekommer också i uppföljaren Children of the Living Dead (2001).