- manuset baseras på en berättelse av Jeff Millar och Alex Stern
- filmen var ursprungligen tänkt som en mörk komedi, men finansiären insisterade på att fokus istället skulle vara på gore, varför flera gore-scener lades till i efterhand (liksom andra scener fick klippas ned)
Sheriffen i den sömniga kuststaden Potters Bluff är nyinflyttad med sin vackra hustru. Allting står dock inte rätt till och snart utreder han en rad brutala mord som begåtts på förbipasserande utifrån. Spåren leder till hans egen fru som visar sig ha ett hemligt intresse för svart magi. Utan att förstå vad som händer och varför, blir sheriffen slutligen övertygad om att de döda offren blivit återuppväckta. Frågan är bara vad den excentriske begravningsentreprenören på orten har med saken att göra.
Denna amerikanska skräckfilm från tidiga 1980-talet känns väldigt underskattad. Den ansågs antagligen också alltför våldsam för sin tid men faktum är att produktionen håller än idag. Det rör sig dock inte om någon survival horror-film eller någon traditionell zombiefilm, men recenseras ändå för att den faktiskt kretsar kring en slags övernaturliga levande döda. Själva zombiekonceptet analyseras dock inte närmare för att inte avslöja handlingen.
Själva handlingen är visserligen väldigt spännande och oförutsebar men lider samtidigt av att den är motsägelsefull och medvetet förvillande. Det är i själva verket en mardrömsresa där man får följa huvudpersonen ända till det chockerande slutet. Filmen innehåller också mycket våld och välgjorda gore-effekter, men är ändå först och främst en väldigt välgjord skräckfilm av den gamla skolan. Samtidigt känns slutet överraskande modernt, på gott och ont.
En riktigt bra rysare som dock egentligen inte tillhör zombiefilms-genren.
programförklaring
prenumerera
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar