recensioner av zombiefilm på svenska - zombie movie reviews in Swedish

Return of the Living Dead Part II (1988)

Ken Wiederhorn (regi, manus), Tom Fox (produktion), m fl

Resultatet av topphemliga militära experiment är ännu en gång på drift. Denna gång upphittas en behållare med ett av offren för experimenten av barn i en förort någonstans i USA. Samtidigt håller ett par gravplundrare på med sitt nattliga värv på en närbelägen kyrkogård. Snart är ett utbrott av levande döda ett faktum och rör sig mot stadens centrum, som dock har evakuerats av militären. Staden försätts i karantän och de få levande som fortfarande är kvar hamnar därför mitt i skottlinjen.

Detta är en ganska trött uppföljare som kör runt i samma hjulspår som föregångaren. Faktum är att många inslag från The Return of the Living Dead (1985) återanvänds, så som skådespelare vilka i stort sett spelar samma roller som i originalet (trots att de ursprungliga rollerna alltså dog i förra filmen). Filmen driver dock också med sig själv, bland mycket annat, och känns också bitvis som en parodi på originalet. Survival horror-inslaget är däremot tydligare i denna uppföljare, och även om filmen är så gott som fristående så fungerar de båda filmerna hjälpligt tillsammans som en serie.

De levande döda är i stort sett identiska med den tidigare filmens förvirrade hjärnätare, liksom även vissa specialeffekter återanvänds. Nya inslag i denna uppföljare är däremot att de levande döda även nöjer sig med hjärnsubstans från djur (både levande och nedfrysta), att de framför motorfordon samt att desamma kan deaktiveras med hjälp av höga doser elektrisk ström. Filmmakarna har inte heller denna gång riktigt kunnat bestämma sig för om de levande döda skall vara långsamma och klumpiga, eller snabba och direkt livsfarliga.

Precis som föregångaren är detta en utpräglad ungdomsbiofilm (för killar i yngre tonåren, kan tilläggas), även om handlingen denna gång inte kretsar kring ett ungdomsgäng. Här är det istället en liten grabb som har huvudrollen, liksom filmen också är betydligt mera rumsren. Och istället för en naken kvinna i övre tonåren ser vi en mobbare (alltså ett annat barn) som karaktärsmonster (fullt påklädd dock). Det rör sig alltså om en skräckkomedi och manuset känns ännu mera som en dålig ursäkt för alla de lustiga zombiescener som karaktäriserar båda filmer. Själva slutet känns också bara krystat och förstör mycket av den stämningen som trots allt byggts upp under filmen.

En ganska oinspirerad uppföljare med betoning på survival horror och med ännu mera humor än originalet. Fungerar möjligen som en komedi eller som en parodi på zombiefilms-genren.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Rolig film, en av mina favoritter. Bra utseende på zombierna. Ruttna och maskätna. Till anmälderan: James Karen och Tom Mattews spelar INTE samma roller som i del ett utan nya rollkaraktärer. Tydeligen at ni borde komme bättre i håg namnen på karaktärena i filmen

Fläskätaren sa...

Nej, jag har aldrig påstått att Karen och Mathews skulle spela samma roller som i första filmen. Notera att jag skrev "i stort sett spelar samma roller", alltså att rollerna är väldigt lika.

Fast jag kunde säkert ha uttryckt mig tydligare, det kan jag hålla med om.