recensioner av zombiefilm på svenska - zombie movie reviews in Swedish

Zombie Strippers (2008)

Jay Lee (regi, manus, m m), m fl

  • manuset sägs vara baserat på teater-pjäsen Rhinoceros av Eugène Ionesco men filmen utgör måhända snarare en slags hyllning till densamma
När USA:s krig mot terrorn är inne på sitt andra decennium krävs nya idéer för att få trupperna att räcka till. Och vad vore inte bättre än om fallna soldater skulle kunna fortsätta slåss? Faktum är att det vore att föredra att de döda soldaterna kunde återuppstå som super-soldater! Nåja, resultatet av regeringens experiment med att återuppväcka död vävnad får oväntade konsekvenser när smittoämnet råkar lämna laboratoriet – och dyker upp på den lokala stripp-klubben. Resultatet kan givetvis bara bli levande döda super-strippor!

Denna osannolika zombiefilm är inte lika mycket en komedi som det är ett stort skämt – och förstår man inte skämtet lär man heller aldrig kunna uppskatta humorn. Faktum är att filmen levererar exakt vad den väldigt talande titeln utlovar, och en stor del av filmen består verkligen av striptease – och ibland helnaken sådan (man har faktiskt anlitat världens en gång namnkunnigaste porrskådespelerska till huvudrollen). Givetvis finns det också gott om zombier – och just zombie-strippor! Förutom nakna damer och en gore-nivå som faktiskt gör detta till en splatterfilm, återfinns även en del politisk satir och existentiella frågeställningar. Nu tar filmen aldrig sig självt på något som helst allvar, men visst blir kritiken av förvridna och människofientliga skönhetsideal tydligare när publiken hellre dräglar över levande döda damer än plastikopererade dito!

Vad gäller de levande döda så tar sig manuset här en del friheter med det stoff det lånar från genren. Det handlar alltså om att skapa super-soldater av döda dito, men det visar sig att smittan överförs via X-kromosomerna, av vilka kvinnor alltså har två stycken. Män däremot har endast en X-kromosom och det är deras patetiska lilla Y-kromosom som orsakar problem för forskarna. Medan manliga levande döda fungerar och beter sig som zombier i allmänhet gör, bibehåller kvinnorna inte bara sina personligheter och sitt intellekt, utan får dessutom förmågor värdiga en super-hjälte. Det som är tänkt att göra (manliga) soldater oövervinnerliga är detsamma som gör (kvinnliga) strippor så framgångsrika, nämligen att den återuppståndna helt förlorar alla hämningar. Det vandöda tillståndet tillskrivs dessutom sexuella attribut och fungerar snarare som ett substitut för vampyrism i modern tappning.

Även om det rör sig om en högst medveten B-film märks det att det att inte är några amatörer i farten, samt att produktionen faktiskt är mera påkostad än vad som ämnet egentligen förtjänar. Detta leder exempelvis till många väldigt lyckade gore- och splatter-scener, liksom till många träffsäkra scener inom genrerna skräck och komedi. En del av de digitala effekterna känns dock aningen ojämna även om makeup-effekterna håller genomgående hög klass. Manuset är dock ganska spretigt och hjälps inte av den ibland något otydliga klippningen, men det är ändå den fåniga dialogen som är filmens stora behållning – och det som i slutändan blir dess fall. Skådespeleriet är inte mycket att orda om, annat än att det snarare varit en fråga om att besätta rollerna med exakt rätt personer – och låta skådespelarna göra det bästa av sina karikatyrer till rollpersoner. En del lyckas bättre än andra, men regin lyckas i slutända ändå hålla ihop alltsammans.

En osannolik film med gott om såväl zombier som strippor – och ja, zombie-strippor! Det bjuds på nakenhet, blod och splatter, samt en dos existentialism och politisk satir.

Inga kommentarer: