Jim O'Rear (regi, manus, produktion, makeup-effekter, m m), m fl
Avgångseleven och monster-fantasten Jeremy och hans klasskamrater anordnar ett spökhus för att samla ihop pengar till en klassresa. Man upptäcker en knarkgömma på Jeremys föräldragård men bestämmer sig för att gömma alltsammans och hålla tyst om saken. Snart dyker den obehaglige knarkhandlaren Sadler upp med sina hejdukar, men ungdomarna har ingen aning om var deras kamrat David, som varit försvunnen hela dagen, har gjort av drogerna. Uppgörelsen avbryts dock av levande döda som belägrar gården. Vad är det egentligen som håller på att hända?
Denna amerikanska lågbudget-produktion av och med B-filmens mångsysslare Jim O'Rear tillför egentligen ingenting nytt till zombiefilms-genren. Det är alltså en historia om en grupp ganska irriterande ungdomar samt stereotypa brottslingar, vilket bråkar inbördes när de egentligen borde samarbeta för allas överlevnad. Det rör sig dock inte om någon skräck-komedi eller liknande, utan man har istället satsat på dramatik och action. Även om det inte heller känns som någon egentlig skräckfilm så är det ändå uppfriskande att filmen är menad att tas på allvar. Det finns dock en del lustigheter och även en dumheter att skratta åt, även om vissa av dem eventuellt inte var menade att vara komiska. En del blottade kvinnobröst passerar också revy under filmens gång.
De levande döda är typiska för genren även om de faktiskt beskrivs i filmen som både starkare och snabbare än sina representanter inom zombiefilmen. Själva utbrottet är dock tämligen begränsat och själva konceptet är inte helt konsekvent. Makeup-effekter, liksom andra specialeffekter, utgör dock ett gott hantverk med undantag från ett tämligen misslyckat försök till digital gore.
Filmen förefaller vara inspelad med en enklare digitalkamera varför bildkvaliteten inte alltid är den bästa, men ljudet får däremot godkänt. I övrigt är det en ganska standardmässig lågbudget-produktion, även om vare sig rollbesättning eller skådespelarinsatser alltid övertygar, och då speciellt de yngre skådespelarna som spelar langare i början av filmen. Den illa skrivna dialogen bidrar också till att utspelet inte känns speciellt naturligt liksom de välkoreograferade kampsports-scenerna känns tillgjorda, vilket också förefaller vara meningen. Upphovsmannen själv gör sin väldigt cliché-artade skurkroll utan att försöka vara underhållande genom att exempelvis överdriva, utan han mördar och svär mest, samt tafsar på sina tämligen unga kvinnliga motskådespelare. Han lyckas alltså vara motbjudande i största allmänhet utan att framstå som det minsta cool.
En ganska intetsägande lågbudget-zombiefilm med en del kampsport-scener.
programförklaring
prenumerera
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar