recensioner av zombiefilm på svenska - zombie movie reviews in Swedish

TEMA Splatter

Den så kallade splatterfilmen har sina rötter på 1960- och 1970-talet, men genren som sådan kan sägas i sin tur ha blivit influerad av gore-filmen, inte minst kannibal- och zombiefilms-genren. I zombiefilms-sammanhang får splatter beteckna extremt överdrivna gore-inslag som inte är allvarligt menade, utan som snarare utgör ett komiskt inslag. Re-Animator-serien kan exempelvis sägas ha splatter-inslag. Den första riktiga splatterfilmen med survival horror-inslag lär däremot vara Bad Taste från 1987, av och med Peter Jackson. Även om det alltså inte handlar om någon zombiefilm så är det ändå en klassiker inom splatterfilmen.

Bad Taste, som i själva verket är Jacksons långfilmsdebut, började som en högst oansenlig kortfilm som kretsade kring kannibaler. Filmteamet bestod av upphovsmannens familj och vänner, och produktionen började sedermera växa bortom alla inblandades kontroll. Något egentligt manus förefaller inte ha funnits, utan nya uppslag infogades i handlingen under resans gång. Beslutet att klippa ihop materialet till en långfilm togs när man även lyckades få ett visst ekonomiskt bistånd från New Zealand Film Commission. Framgångarna för Sam Raimis independent-film The Evil Dead (1981) lär också ha eldat på ansträngningarna.

Peter Jackson följde upp Bad Taste med zombie-splatterfilmen Braindead (som recenseras under den amerikanska titeln Dead Alive) 1992, som snabbt fick rykte om sig att vara den blodigaste filmen som någonsin gjorts. Manuset baserades på en berättelse av Stephen Sinclair, men i övrigt lär inspirationen kommit just från zombiefilms-genren. (Det finns exempelvis likheter med Return of the Living Dead-filmerna.) Även om det fortfarande handlar om en B-produktion så är filmen ändå betydligt mera påkostad än debutfilmen.

Braindead totalförbjöds omedelbart i en rad länder, men i Sverige gjorde Statens Biografbyrå en oväntad helomvändning vad gäller våldsfilm. Eftersom våldet i filmen var så pass överdrivet ansåg man att det snarare sorterade in under humor. Genom att inte ta splatterfilmen på allvar skrev myndigheten under sin egen dödsdom. Även Bad Taste fick kort därefter premiär i Sverige oklippt och därmed var den svenska filmcensuren ett minne blott.

Även om splatterfilms-gurun Peter Jackson själv gått vidare och gjort karriär i Hollywood, så har hans tidiga filmer ändå fått en återklang – inte minst inom zombiefilms-genren. De båda australiensiska filmmakarna och tvillingbröderna Peter och Micheal Spierig har exempelvis följt i sin nya zeeländska kollegas spår genom att göra zombie-splatterfilmen Undead, som utkom 2003.

Bröderna Spierig har finansierat produktionen, som ursprungligen baseras på en rad kortfilmer, ur egen ficka. För att vara en specialeffekt-tung film med science fiction-element är budgeten också i minsta laget. Otroligt nog lyckas filmmakarna ändå genomdriva sin vision, vilket förmodligen får förklaras med den digitala teknologi man gjort bruk av. Med tanke på genren och på att det handlar om en långfilmsdebut, så är det lätt att dra paralleller till Bad Taste (ovan).

Inga kommentarer: